Vad beror den rådande komponentbristen på?
Vi har haft en gynnsam global efterfrågan en längre tid nu och framförallt den asiatiska medelklassen har fått ökad köpkraft. Samtidigt innehåller allt fler produkter elektronik och det har varit svårt för produktionen att hålla jämna steg med utvecklingen. Investeringarna i ny tillverkning har även varit eftersatta i förhållande till den ökade efterfrågan.

Vilka områden har drabbats hårdast av komponentbristen?
Många produktområden har drabbats sett till längre leveranstider, men kanske främst lågvärdeselektronik som kondensatorer och motstånd samt nischade teknologier inom power, minnen och elektromekanik. Även fordonsindustrin är en bransch som blivit hårt ansatt av komponentbristen i och med utvecklingen av elbilar. En elbil kräver ibland 3–5 gånger så många komponenter av vissa teknologier som en ”standardbil”.

Vad får komponentbristen för konsekvenser?
Med längre ledtider krävs god framförhållning genom hela leverantörskedjan. Inom de värsta problemområdena har priserna stigit kraftigt men annars ligger priserna fortfarande relativt stabilt. Kostnaderna för ”stödköp” har givetvis påverkats negativt för att hålla produktionen igång vid leveransstörningar.

Hur ser prognosen ut för komponentläget?
Inom de närmsta månaderna ser det inte ut som om situationen kommer att förändras. Vad som därefter sker beror i hög utsträckning på var den globala konjunkturen tar vägen. Långsiktigt kommer dock en ökad elektrifiering generellt sett hålla efterfrågan på en relativt hög nivå.

Vad kan man göra för att hantera problemet?
Jag anser att man inte bör förändra sitt inköpsbeteende då detta inverkar på den professionellt uppbyggda försörjningen av komponenter baserat på leveransplaner som formats över lång tid. Risken finns då att det byggs in felaktigheter gällande efterfrågan samtidigt som den manuella arbetsbelastningen ökar – många gånger helt i onödan. Däremot bör man som inköpare ha god framförhållning (minst 52 veckor) och en tät dialog med sina leverantörer.