Under lång tid har Sverige haft en ledarposition i det globala innovationsracet, en roll som utmanas bland annat på grund av Sveriges rådande ingenjörsbrist. Fler än åtta av tio svenska teknikföretag inom elektronik anger att de har svårt att hitta anställda med rätt kunskaper.

Samtidigt fortsätter skolsystemet att misslyckas med att rekrytera kvinnor till utbildningar inom elektronik. Redan på gymnasienivå är killar kraftigt överrepresenterade på teknikinriktade program. Den skeva fördelningen fortsätter sedan upp inom högre utbildning. Det gör att Sveriges elektronikindustri går miste om värdefulla talanger. Det påverkar i sin tur många andra branscher i vårt avlånga land.

Framtiden kommer byggas med smart elektronik som grund. Om inte våra beslutsfattare på allvar ser till att varje elev får chansen att vara med på den resan kommer andra länder gå om oss.

På innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem vet vi att inramningen av teknik och elektronik är avgörande för att väcka och ta vara på tjejers intresse. Tillsammans med NTA Skolutveckling har vi därför tagit fram utbildningskoncept för högstadiet som placerar elektronik i konkreta och vardagliga sammanhang.

Ett exempel är temat ”Den smartare staden”, där elever får programmera trafikljus, gatlyktor och vägbommar. När teknik och elektronik kopplas till samhällsplanering och sätts in i ett sammanhang blir tjejer generellt mer engagerade.

Hård statistik visar samma sak. Teknikföretagen har tillsammans med Ungdomsbarometern undersökt vad som står i vägen för tjejers tekniklust. Resultatet visar att teknikintresserade killar är mer fascinerade av tekniken i sig, medan teknikintresserade tjejer snarare fokuserar på hur teknik kan användas för att förbättra världen.

Samma undersökning visar också att osakliga normer kring teknik och matematik är en viktig bov i dramat. Begreppet teknik tycks ha en maskulin laddning som få tjejer kan identifiera sig med. Därtill tenderar tjejer i högre grad att underskatta den egen förmågan i matematik.

Skolan har ett centralt ansvar för att forma ett samhälle där alla elever kan nå sin fulla potential och maximera sina valmöjligheter. Om stereotypa könsnormer står i vägen för lärande måste utbildningsväsendet vara en kraftfull motvikt.

Att teknikutbildningarna inte attraherar tillräckligt många tjejer är inte ett nytt fenomen och många politiker har sagt att de vill göra något åt problemet. Representanter för partier från vänster till höger gör nya utfästelser om ökad takt i jämställdhetsarbetet. Men det behövs inte fler fina ord – vi efterfrågar handling och konkreta åtgärder redan i grundskolan.

Frågan är inte om elektroniken kommer fortsätta vara central. Frågan är om Sverige ska behålla rollen som en innovativ aktör på världsmarknaden för lösningarna på en hållbar utveckling.

Framtiden kommer byggas med smart elektronik som grund. Om inte våra beslutsfattare på allvar ser till att varje elev får chansen att vara med på den resan kommer andra länder gå om oss. Sverige behöver svensk elektronik. Branschen behöver nya unga talanger. Det kräver omgående och genomgripande satsningar på skolan. Utan förändringar kommer vi förlora stora intäkter till den svenska välfärden. Vi har helt enkelt inte råd att låta bli.

Anna Wibom, programchef, Smartare elektroniksystem
Carl-Mikael Zetterling, professor, KTH
Christina Hugosson, konsult, Effic
Elisabet Österlund, vd Svensk Elektronik
Fredrik Tillman, forskningschef mikroelektronik, Ericsson
Jan Knutsson, global manager research and development, Epiroc
Maria Linnér, head of business development senior care Nordics, Assa Abloy
Maria Månsson, biträdande programchef, Smartare elektroniksystem
Mikael Joki, vd EEPAB
Olle Hulteberg, styrelseordförande, Inission och Smartare elektroniksystem
Patrik Sandgren, näringspolitisk expert, Teknikföretagen
Sofia Persson Björk, manager electronics design, AFRY, styrelseordförande Svensk Elektronik